Katastrof.
Jag såg the Road (imdb) för nån dag sedan och den lämnade mig lite störd. Jag ville ha ut mer av filmen. Riktigt vad jag söker efter kan jag inte ta på, men något saknades. Jag gillade filmen, det är absolut inget snack om saken! Några överdrivna scener kanske skulle ha skippats för att den skulle kännas mer realistisk. Det kändes som en sådan film som kanske inte hade behövt dem. Mina förväntningar på denna film var ju inte heller små så att leva upp till dem var ju kanske inte det lättaste. Jag får helt enkelt skylla mig själv.
Vi lever i en sjuk värld. Världen är för det mesta inte alls vacker. Framtiden kommer antingen att bjuda på en jävulsk pandemi, ett 3:e världskrig där kärnvapenkrig är ett faktum eller att hela ekosystemet kollapsar och det snurrar om totalt för moder jord. Eller varför inte bara en simpel kollision med något ute i vårt kära universum? Ja, det känns ju iofs betryggande att detta inte är alltför nära. Jag ger det ett par hundra år kanske. Och då är jag sedan länge uppäten och utskiten flera gånger om.
Det var ju roligt så länge som det varade!
Peace.
Fan....tastiskt
Var det meningen att det skulle bli såhär?
Tydligen. Det är faktiskt helt ok!
Min hjärna är inte vad jag vill att den ska vara, det är något där som förstör. Förstör för mig själv.
Vad kan jag göra åt det? Låta tiden gå. Låta det bero.
Det ordnar sig.
Gissar att det är någon mening med allt, även om det är sjuhelvettes fegt att tänka så.
><
